Odlingsmarken hotas av igenväxning

Hittills i år har spannmålsodlingarna i Kronobergs län minskat med hela 20 procent. Orsaken anses vara de nya EU-reglerna i år som innebär att bönderna får samma bidrag som tidigare, oavsett om de odlar på marken eller ej.

– Fortsätter det att minska i samma takt är det risk att odlingsmarken i Småland växer igen, det menar Thomas Magnusson, ordförande i LRF Sydost. De nya reglerna för EU-bidrag innebär att bönderna får samma bidrag som tidigare även om de övergår från spannmålsodling till vallodling, eller betesmark som man också kan kalla det. Tidigare fick bönderna ingen ersättning för vallodling, vilket då innebar ökad stimulans att odla mer spannmål. – När samma bidrag numera utbetalas även för öppethållande av djurbetesmark, samtidigt som spannmålspriserna sjunker kraftigt, betyder det att allt färre bönder satsar på spannmål, säger Thomas Magnusson, lantbrukare på Rinkaby Backagård. – Men vi behöver ju behålla varje kvadratmeter odlad mark för att jordbrukslandskapet inte ska växa igen De nya EU-reglerna har redan fått följder. Bara i år har man hela 20 procent mindre odlad mark i Kronobergs län. – Som en konsekvens av att spannmålsarealerna minskar, flyttar betesdjuren över till den åkermark som tidigare odlades med spannmål, förklarar Thomas Magnusson, sittande i traktorn under en av de hektiska dagarna i slutet av augusti när skörden måste bärgas. – Idag har vi 120 hektar odlingsmark på vår gård. Av denna areal odlas spannmål på 50 hektar och resten vall.

Ökad djurhållning
Enligt Thomas Magnusson krävs det nu ökad djurhållning för att hålla det öppna landskapet levande. Annars blir slutresultatet att den gamla betesmarken växer igen. Som en paradox i sammanhanget påpekar Thomas Magnusson att vi fortfarande har en befolkningsökning på jorden och därmed ett behov av spannmål. – För att kunna höja levnadsstandarden krävs ökad avkastning av den odlade marken. Somliga spekulerar i effektivare odlingsmetoder med kemiska bekämpningsmedel. De nya bidragsreformerna innebär att allt fler bönder istället övergår till köttproduktion. Komplexa marknadsmekanismer innebär att bönderna får mindre betalt för svenskt spannmål. – I de fall bönderna inte låter sig styras av bidragsreglerna, får den gamla betesmarken helt enkelt växa igen, säger LRF-ordföranden. – Det krävs ökade kunskaper hos konsumenterna för att öka efterfrågan på våra inhemska produkter.

Beroende av EU-bidrag
Problemen är värst för skogsbygderna i Kronobergs län. – Slättbygderna kring Växjö, Alvesta och Ljungby klarar sig någorlunda, säger Thomas Magnusson. Samtliga dessa områden är dock beroende av att EU-bidrag till mindre gynnade områden fortsätter att utbetalas, enligt LRF-ordföranden, som dagligen jobbar med dessa dagsaktuella frågor inom hela sitt distrikt omfattande Kronobergs, Kalmar och Blekinge län. – Miljömålet för Kronobergs län är att all åker och betesmark ska bevaras, men detta mål ter sig dock i dagsläget överdrivet optimistiskt.

EDGAR WEIBULL



– Odlingsmarken i Kronobergs län riskerar att växa igen, säger Thomas Magnusson, ordförande i LRF Sydost. Foto: EDGAR WEIBULL – Odlingsmarken i Kronobergs län riskerar att växa igen, säger Thomas Magnusson, ordförande i LRF Sydost.

Photos